Konstnären Bo Beskow växte upp i Stockholm, närmare bestämt Djursholm. Från och med början av 1960-talet och fram till sin död 1989 levde och verkade han emellertid i Östergötland, och kan därför med fog kallas för östgötakonstnär. Bo Beskow föddes 1906, som den fjärde av bilderboksförfattarinnan Elsa och predikanten Nathanael Beskows sex söner. I memoarboken Krokodilens middag (1969) återger han åtskilliga episoder från sin barndom och uppväxt, både lustiga (som då en stolt mor Elsa visade en av hans barnteckningar för Anders Zorn, som denne endast kommenterade med en grymtning av vämjelse), och tragiska (som när hans yngste bror Dag dog vid åtta års ålder efter att ha blivit påkörd av en isjakt). Tidigt visade Bo konstnärliga intressen, och brukade som treåring somna med sina kritor inom räckhåll bredvid sängen, beredd att fortsätta rita så fort han vaknade. Mellan 1923-26 utbildade han sig på Konstakademien, där han inte trivdes något vidare. Han tyckte betydligt bättre om tillvaron i Paris och Rom, där han fortsatte sin utbildning. 1927 gifte han sig med amerikanskan Zita (Ted) Nardi, och deras äktenskap resulterade i döttrarna Katja (f. 1930) och Annika (f. 1935). Ett utmärkande karaktärsdrag för Bo Beskow var hans envishet. Detta framkom inte minst under arbetet med de 37 kyrkfönstren till Skara domkyrka, enligt många hans magnum opus. Då han inte nöjde sig med det antikglas som fanns att tillgå, beslöt han sig för att på egen hand återupptäcka den sedan länge bortglömda konsten att göra glas såsom det gjordes på medeltiden, detta för att få fram den speciella lystern från medeltida kyrkfönster. Experimenterandet med det egentillverkade glaset kostade mycken tid, möda och pengar, men ledde småningom även till att han fick fram ett sådant glas som han önskade. En annan sak som utmärkte hans konstnärskap var mångsidigheten. Beskow var också en skicklig tecknare, illustratör och målare. Under många år var han den store porträttmålaren, och bland hans porträtt kan nämnas de av Tage Erlander och Ernst Wigforss, och tre porträtt av den amerikanske författaren John Steinbeck. Han målade för övrigt inte bara tavlor utan även monumentala väggmålningar, bl.a. två stycken i FN-huset i New York, och den vackra Kaos Kosmos (1938-39), som handlar om kvinnans åldrar och finns att beskåda vid socialhögskolan (tidigare flickskolan) i Stockholm. Han var även författare, och skrev tolv böcker för vuxna såsom vänporträttet Dag Hammarskjöld (1968) och Solmannen (1984), men också ett tiotal bilderböcker för barn. Den första - Sagan om den snälla björnen - redan 1921, och den sista - Jojo och spöket Ferdinand - 1987. För barnboken Figge bygger snäckhus (1967), fick han 1969 en guldplakett vid Biennalen i Bratislava. Efter att under många år ha haft ateljé på Söder i Stockholm, köpte Bo Beskow 1961 Mogata gamla prästgård strax öster om Söderköping, och flyttade dit med hustru och barn. Han var då sedan 1955 omgift med keramikern Greta Berge och de fick tillsammans barnen Maria (f. 1958), Susanna (f. 1961) och Peter (f. 1965). 1964 uppförde han sin ateljé i en nybyggd flygelbyggnad till prästgården, och samma år påbörjade han arbetet med de tre kyrkfönster som småningom kom att ersätta den gamla altarmålningen i S:t Johannes kyrka i Norrköping. Förutom dessa sevärda mästerstycken har han förfärdigat ett antal offentliga verk i länet. Av dessa kan nämnas dopfönstret i Berga kyrka i Linköping och fönstret Komposition i blått och grisaille som pryder trapphuset till 1960-talstillbyggnaden av Norrköpings konstmuseum. Bo Beskow avled den förste april 1989, och ligger begravd på Skällviks kyrkogård. Han finns bland annat representerad på Moderna museet, Nationalmuseum och Skissernas museum i Lund. Lars-Ove Östensson, Norrköping, december 2006 Källor: Beskow, Bo, Krokodilens middag (Stockholm, 1969) Beskow, Bo, Mig jagar tigrarna (utställningskatalog från Waldemarsudde, 1996) Wahlberg, Thomas, Bo Beskows glasfönster i S:t Johannes kyrka i Norrköping (konstvetenskaplig C-uppsats, Linköping 2004)
Målare och författare.
Born 1906-02-13 in Danderyd (AB).
Died 1989-04-01 in Mogata (E).

Konstnären Bo Beskow växte upp i Stockholm, närmare bestämt Djursholm. Från och med början av 1960-talet och fram till sin död 1989 levde och verkade han emellertid i Östergötland, och kan därför med fog kallas för östgötakonstnär. Bo Beskow föddes 1906, som den fjärde av bilderboksförfattarinnan Elsa och predikanten Nathanael Beskows sex söner. I memoarboken Krokodilens middag (1969) återger han åtskilliga episoder från sin barndom och uppväxt, både lustiga (som då en stolt mor Elsa visade en av hans barnteckningar för Anders Zorn, som denne endast kommenterade med en grymtning av vämjelse), och tragiska (som när hans yngste bror Dag dog vid åtta års ålder efter att ha blivit påkörd av en isjakt). Tidigt visade Bo konstnärliga intressen, och brukade som treåring somna med sina kritor inom räckhåll bredvid sängen, beredd att fortsätta rita så fort han vaknade. Mellan 1923-26 utbildade han sig på Konstakademien, där han inte trivdes något vidare. Han tyckte betydligt bättre om tillvaron i Paris och Rom, där han fortsatte sin utbildning. 1927 gifte han sig med amerikanskan Zita (Ted) Nardi, och deras äktenskap resulterade i döttrarna Katja (f. 1930) och Annika (f. 1935). Ett utmärkande karaktärsdrag för Bo Beskow var hans envishet. Detta framkom inte minst under arbetet med de 37 kyrkfönstren till Skara domkyrka, enligt många hans magnum opus. Då han inte nöjde sig med det antikglas som fanns att tillgå, beslöt han sig för att på egen hand återupptäcka den sedan länge bortglömda konsten att göra glas såsom det gjordes på medeltiden, detta för att få fram den speciella lystern från medeltida kyrkfönster. Experimenterandet med det egentillverkade glaset kostade mycken tid, möda och pengar, men ledde småningom även till att han fick fram ett sådant glas som han önskade. En annan sak som utmärkte hans konstnärskap var mångsidigheten. Beskow var också en skicklig tecknare, illustratör och målare. Under många år var han den store porträttmålaren, och bland hans porträtt kan nämnas de av Tage Erlander och Ernst Wigforss, och tre porträtt av den amerikanske författaren John Steinbeck. Han målade för övrigt inte bara tavlor utan även monumentala väggmålningar, bl.a. två stycken i FN-huset i New York, och den vackra Kaos Kosmos (1938-39), som handlar om kvinnans åldrar och finns att beskåda vid socialhögskolan (tidigare flickskolan) i Stockholm. Han var även författare, och skrev tolv böcker för vuxna såsom vänporträttet Dag Hammarskjöld (1968) och Solmannen (1984), men också ett tiotal bilderböcker för barn. Den första - Sagan om den snälla björnen - redan 1921, och den sista - Jojo och spöket Ferdinand - 1987. För barnboken Figge bygger snäckhus (1967), fick han 1969 en guldplakett vid Biennalen i Bratislava. Efter att under många år ha haft ateljé på Söder i Stockholm, köpte Bo Beskow 1961 Mogata gamla prästgård strax öster om Söderköping, och flyttade dit med hustru och barn. Han var då sedan 1955 omgift med keramikern Greta Berge och de fick tillsammans barnen Maria (f. 1958), Susanna (f. 1961) och Peter (f. 1965). 1964 uppförde han sin ateljé i en nybyggd flygelbyggnad till prästgården, och samma år påbörjade han arbetet med de tre kyrkfönster som småningom kom att ersätta den gamla altarmålningen i S:t Johannes kyrka i Norrköping. Förutom dessa sevärda mästerstycken har han förfärdigat ett antal offentliga verk i länet. Av dessa kan nämnas dopfönstret i Berga kyrka i Linköping och fönstret Komposition i blått och grisaille som pryder trapphuset till 1960-talstillbyggnaden av Norrköpings konstmuseum. Bo Beskow avled den förste april 1989, och ligger begravd på Skällviks kyrkogård. Han finns bland annat representerad på Moderna museet, Nationalmuseum och Skissernas museum i Lund. Lars-Ove Östensson, Norrköping, december 2006 Källor: Beskow, Bo, Krokodilens middag (Stockholm, 1969) Beskow, Bo, Mig jagar tigrarna (utställningskatalog från Waldemarsudde, 1996) Wahlberg, Thomas, Bo Beskows glasfönster i S:t Johannes kyrka i Norrköping (konstvetenskaplig C-uppsats, Linköping 2004)