Schmidt and Stenlund Genealogy

Discovering our family roots from the 1500 century to modern times

Notes


Matches 51 to 100 of 444

      «Prev 1 2 3 4 5 6 ... Next»

 #   Notes   Linked to 
51 Barnlös Family F571
 
52 Barnlösa Gollnisch, Fredrik Gustaf (I305)
 
53 Barnlösa Hoffberg, Margareta Christina (I380)
 
54 Barnlösa Family F198
 
55 Barnlösa Family F11
 
56 Barnlösa Family F194
 
57 Begravd enligt följande:

Moll, Joh. Gust.BankdirektörBegravd 3/11 1912Stockholms norra begravningsplats, avd. 1, kv. 14A, nr. 74 (kista, nr 4 i graven)Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) 
Moll, Johan (John*) Gustav (I4394)
 
58 Begravd i St Nicolai kyrka mot norra öppningen i Nicolai Radloffs grav Schmidt, Jochim* (I1619)
 
59 Begravd i St Nicolai kyrka mot norra öppningen i Nicolai Radloffs grav Schröder, Margarethe* (I4317)
 
60 Begåvad, livlig, djärv och vänsäll, stor ledarförmåga, bl.a. direktör vid Aas lantbruksskola i Norge, inspektor och andre lärare vid jordbruket på Ultuna lantbruksinstitut  Dahl, Fredrik August (I2730)
 
61 Bexell, Sven Petter präst, historieforskare. Född d. 26 sept 1775 i Villstad af Vexiö stift, där fadern Daniel Bexell var kyrkoherde. 1793 underofficer vid Jönköpings regemente, utnämndes han 1795 till lifdrabant hos Gustaf IV Adolf. Sedan B. blifvit löjtnant i armén tog han afsked ur krigstjänsten 1800 och begaf sig till Lund för att bereda sig för den prästerliga banan. Prästvigd 1801, utnämdes han s. å. till hofpredikant och kom därigenom i beröring med d. v. öfverhofpredikanten Lehnberg, efter hvilken B. sökte bilda sitt predikosätt. År 1812 tillträdde B. Grimetons och Rolfstorps pastorat i Halland, hvarest han sedan verkade i femtiotvå år, däraf fyrtiosju jämväl som häradsprost i Varbergs kontrakt. Alla lediga stunder använde han till historiska och arkeologiska forskningar, hvars frukter han meddelat i Hallands historia och beskrifning 1817-19; Bidrag till Svenska kyrkans och riksdagarnas historia ur Prästeståndets arkiv 1835, Göteborgs stifts Historia och Herdaminne, Del. 1, 2 1835 (de två sistnämnda arbetena tillsammans med andra författare), Riksdagshistoriska anteckningar 1839, m. m. Han spelade äfvensom fullmäktig för sitt stånds prästerskap en ej obetydlig politisk roll, särskildt under 1840 års märkliga riksdag, då han, enligt Thomanders uttryck, "utgjorde balansen mellan höger och vänster i prästeståndet". B., som var ledamot af åtskilliga vetenskapliga samfund, afled d. 5 maj 1864. Gift med Lovisa von Wolffradt. (Svenskt Biografiskt Lexikon) ------------------ Hallands bekanta hävdatecknare, prosten m. m. Sven Peter Bexell, föddes i Villstad den 26 september 1775. Hans föräldrar voro kontraktsprosten, magister Daniel Bexell och dennes maka, Magdalena Bexell, född Strömvall. Efter att ha blivit student i Lund 1792 blev han volontär vid Jönköpings regemente samma år. Nästföljande år blev han underofficer och 1795 befordrades han till livdrabant hos Gustav IV Adolf. I denna egenskap var han konungen följaktig på resor i Danmark, Finland och Tyskland under fyra års tid. År 1799 blev han löjtnant, och 1800 erhöll han på begäran avsked från krigstjänsten, varefter han for till Lund för att studera till präst. Samma år disputerade han därstädes "de incendio altonaico" och påföljande år blev han prästvigd i Växiö. Biskop Mörner, som även han tidigare varit militär, var den tiden stiftschef i Växiö. Det sägs, att domprosten, doktor Sjögren, som inte tyckte om att prästeståndet rekryterades med militärer, yttrade, när det blev honom bekant, att Bexell skulle prästvigas i Växiö: "Jag begriper inte vad Växiö konsistorium gjort kungl. maj:t emot, efter han beständigt skickar oss dessa förb. knektar på halsen." Det visade sig dock snart att Bexell skulle göra prästeståndet all heder. Vid en resa i Halland blev Bexell bekant i familjen von Wolffradt på Thorstorp, och snart blev han gift med en dotter i huset. Svärfadern råkade vara patronus till Grimetons pastorat, och genom honom fick han 1812 kyrkoherdebefattningen därstädes. På denna plats skulle Bexell stanna återstoden av sitt liv. Han skötte sitt kall som prästman med nit och stor duglighet, och blev 1819 ord. kontraktsprost i Varbergs kontrakt. Men hans verksamhetsbegär fordrade än mer att uträtta, och så blev han arkeolog och hävdatecknare. Han företog vidsträckta resor i länets alla socknar, varunder han gjorde anteckningar om fornminnen, och annat, som intres-serade honom. Dessutom hade han god hjälp av sina ämbetsbröder, som välvilligt stodo till tjänst med upplysningar, var och en om sina socknar. Resultatet av hans lärda mödor blev det bekanta arbetet "Hallands Historia och Beskrivning", som blivit känt och älskat av alla halländingar. Det är klart, att verket nu - efter över hundra år - skall förete vissa brister, emedan vetenskapen på de områden, Bexell rör sig på, har gått framåt med stora steg, särskilt de senaste åren. Men förf. har samlat en myckenhet material, som eljest skulle ha varit oåtkomligt för forskningen av i dag, och detta gör Hallands Historia och beskrivning till ett för hembygdsforskningen ovärderligt arbete, som dessutom har den förtjänsten att vara i bästa mening populärt tack vare den livliga och medryckande stilen, och tack vare den kärlek till ämnet, som genomandas hans verk. Bexell är framför allt den store hembygdsvännen, som tänker stort om sin egen bygd och som vårdar dess minnen med kärlek och vördnad. Han låter iståndsätta förfallna fornminnen, han går i författning om att få dessa minnen fridlysta, och han reser genom sin historia och beskrivning över hembygden ett storartat monument åt den och dess folk - och åt sig själv på samma gång. Bexell utövade emellertid en omfattande författarverksamhet, som ingalunda inskränkte sig till hembygdslitteraturen. För att ge en föreställning om hans vittomfattande intressen må här uppräknas de skrifter han utgivit: Diss. de incendio Altonaico. Lund 1800. Försök till besvarande av dessa frågor: Hava religionen och dygden behov av vältaligheten, eller hava de någonsin haft det? Göteborg 1812. Theser för pastolalexamen. Wexiö 1808 Hallands Historia och Beskrivning 1-3. Göteborg 1817 - 1819. Predikan hållen i Götheborgs Domkyrkaförste prestmötesdagen d. 14 juni 1831. Göteborg 1831. Comparativ tableau över dödlighetens till- och avtagande i Stockholms serskildte districter och sjukhus under cholerafarsoten, år 1834 i augusti, september och oktober månader. Stockholm 1834. Götheborgs Stifts historia och herdaminne 1 - 7, Göteborg 1835. (Tillsammans med brodern, prosten i Harplinge teol. d:r J. G. Bexell). Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia Ur presteståndets arkiv. (H.1-3), Stockholm 1835. (Tillsammans med prostarna A. Ahlquist och A. Lignell.) Riksdagshistoriska anteckningar. Riksdagarne 1755 -1778. Kristianstad 1839. Dessutom åtskilliga avhandlingar i periodiska skrifter, bl. a. Theologisk Quartalsskrift. Han efterlämnade otryckta åtskilliga handskrifter. Däribland må nämnas "Anteckningar till Sveriges herdaminne, omfattande Linköpings, Skara, Västerås, Karlstads och Lunds stift" Detta manuskript förvaras i Lunds universitetsbibliotek. Hans skriftställarverksamhet medförde flera utmärkelser, som äro allt för många att här uppräknas. Vi inskränka oss till att nämna, att han fick professors namn, heder och värdighet år 1822, blev ledamot av kungl. vetenskaps-och vitterhetssamhället i Göteborg, av kungl. lantbruksakademien, av archeologiska akademien i Rom, av samfundet pro fide et christianismo, av kungl. vitterhets, historie- och antikvitetsakademien, m. m. 1830 blev han teologie doktor, och vidare representerade han prästeståndet vid flera riksdagar. Det sagda må vara nog för att ge en föreställning om vad Bexell uträttade liksom om det stora anseende han åtnjöt. Kontraktsprosten S.P. Bexell avled den 5 maj 1864 i Grimmetons prästgård och ligger begraven på Grimetons kyrkogård. A-t A ----------------------------------------------- GLIMTEN ger här ett utdrag ur rubricerade verk vars original utkom redan 1817-1819 och som nytrycktes av tidningen Halland 1923-1925 på ett ovanligt sätt. Nytrycket medföljde tidningen arkvis som bilaga varje vecka under flera år. Av den numrerade serien på 500 böcker finns nummer 327 på Göteborgs Stadsbibliotek. Förord till den nya upplagan (i bokform 1931). Få av Sveriges landskap kunna ifråga om äldre historisk och topografisk litteratur uppvisa något som kan jämföras med Hallands historia och beskrivning av den lärde prosten S. P. Bexell. Vi hallänningar ha alla skäl att känna oss stolta över detta verk, som vittnar om en grundlig lärdom, en synnerligen omfattande beläsenhet och en rent enastående detaljkännedom om vårt landskap. Men det utkom för något över hundra (1992=174) år sedan (åren 1817-1819) och har länge varit fullständigt utgånget ur bokhandeln. De få ex-emplar, som möjligen kunnat uppdrivas i antikvariat och på bokauktioner, ha betingat priser, som gjort det omöjligt för andra än bokälskare med mycket god ekonomi att förvärva något av dem. Det har därför länge varit ett önskemål för betydande lager inom den stora allmänheten i Halland liksom för många vetenskapsmän och vänner av halländsk bygdeforskning, att Bexells Hallands historia och beskrivning måtte utkomma i en ny upplaga till pris, som vore överkomligt även för den mindre bemedlade. Undertecknad hade tillsammans med redaktör Albert Andersson i Varberg övervägt åtskilliga sätt att förverkliga detta önskemål. Men den ekonomiska risken var avsevärd, och planen ej lätt att realisera. Vi vände oss då till redaktören för tidningen Halland, Bengt Hägge, känd såsom varmt intresserad för halländsk bygd och halländsk kultur. Han förklarade sig villig att utgiva arbetet på så sätt, att detta skulle arkvis medfölja tidningen Halland såsom gratisbilaga, varjämte sedan en mindre upplaga skulle bliva tillgänglig i bokhandeln. En tid av tre år beräknades åtgå för utgivningen. Denna har fortgått från början av år 1923, och nu vid 1925 års slut föreligger verket avslutat. Det beslöts att avtrycka den Bexellska texten i oförändrat skick, dock med den skillnad att stavning och interpunktion modärniserades, och originalupplagans svårlästa frakturstil utbyttes mot antiqua. Rent vetenskapligt sett skulle ju en facsimilupplaga avgjort varit att föredraga, men denna av redaktionen för tidningen Halland ombesörjda upplaga ville i första hand vända sig till bredare lager av landskapets befolkning. Från den ovan nämnda regeln om stavningens modärnisering har avvikelse skett såtillvida att alla Halländska ortnamn fått behålla Bexells stavning fullständigt oförändrad, då det möjligen kan vara av intresse ur språklig synpunkt att ha tillgång till namnformerna sådana de förelågo vid 1800-talets början. I den topografiska avdelningen har ordningen mellan häraderna ändrats. Bexell gjorde början med det härad, där han själv var bosatt, nämligen Himle, fortskred sedan söderut och tog allra sist de två nordligaste häraderna. Det har nu synts lämpligare att häraderna ordnades efter deras läge, varvid början gjorts längst i söder med Höks härad. I vissa hänseenden är naturligtvis den Bexellska framställningen behäftad med felaktigheter och mindre riktiga uppgifter. Där så ansetts av nöden har "under strecket" lämnats beriktigande notiser i kortast möjliga form. Detta har dock självfallet ej skett, där texten avser att skildra förhållandena sådana de voro på Bexells tid, och där den bristande överensstämmelsen med nutida förhållanden sålunda beror på utvecklingen under det gångna århundradet. Särskilt är det de av Bexell här och var lämnade ortnamnsförklaringarna, som ansetts behöva en granskning. Dessa tolkningar äro nämligen i de flesta fall missvisande antingen de av Bexell hämtats direkt från folket eller äro resultat av 1600- och 1700-talets lärda funderingar över dithörande problem. Men just därför, att de upptagits av Bexell, gälla de ännu i dag inom vida kretsar sasom vetenskapens sista ord rörande dessa namnfrågor, och man får höra dem anföras såsom fullt vederhäftiga. Vad beträffar den historiska avdelningen, så är det uppenbart, att ett försök att bringa de avsnitt, som behandla de äldre tidsskedena, i överensstämmelse med vår tids forskning skulle resulterat i en omarbetning, till omfång helt visst ej understigande den föreliggande textens. Det har därför ansetts riktigast att låta Bexells framställning stå orörd. Slutligen må anföras, att det genom utmärkt tillmötesgående blivit möjligt att såsom supplement meddela åtskilligt ur de inom Bexellska familjen ännu förvarade samlingar och anteckningar, om av prosten Bexell hopbragts dels för arbetets första upplaga, fastän där ej utnyttjade, och dels för en av författaren påtänkt andra upplaga. Dessa hittills ej publicerade bidrag hava redigerats av en sonsons son till den framstående, lärde prosten, jur. kand. Rolf G. Bexell. Joh. Kalén. (Glimten)  Bexell, Sven Peter (I521)
 
62 Bo Viktor Beskow, född 13 februari 1906 i Djursholm i Stockholm, död 1 april 1989 i Mogata, Söderköpings kommun, Östergötland, svensk konstnär, målare, författare, son till Natanael Beskow och Elsa Beskow.Bo Beskow studerade vid Konstakademien, samt i Rom, Paris, och Portugal.Han har utfört fina porträtt till exempel av Sten Selander, fresker i Djursholms nya gravkapell och i Norrköping, väggmålning i flickskola i Stockholm, altartavla i Christinae kyrka i Alingsås, där han även gjorde glasmålningarna, så även i Sankt Johannes kyrka i Norrköping och i Skara domkyrka. Vilka de senare kanske han är mest känd för. Beskow var också en god landskapsmålare och gjorde många illustrationer till egna reseskildringar. B. är också känd för sina monumentalmålningar i FN-skrapan, New York.Representerad i Nationalmuseum, Moderna museet och Gripsholms slott.Författare bland annat till Solmannen som handlar om Bibelns Simson.Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Beskow



=========================================

Konstnären Bo Beskow växte upp i Stockholm, närmare bestämt Djursholm. Från och med början av 1960-talet och fram till sin död 1989 levde och verkade han emellertid i Östergötland, och kan därför med fog kallas för östgötakonstnär. Bo Beskow föddes 1906, som den fjärde av bilderboksförfattarinnan Elsa och predikanten Nathanael Beskows sex söner. I memoarboken Krokodilens middag (1969) återger han åtskilliga episoder från sin barndom och uppväxt, både lustiga (som då en stolt mor Elsa visade en av hans barnteckningar för Anders Zorn, som denne endast kommenterade med en grymtning av vämjelse), och tragiska (som när hans yngste bror Dag dog vid åtta års ålder efter att ha blivit påkörd av en isjakt). Tidigt visade Bo konstnärliga intressen, och brukade som treåring somna med sina kritor inom räckhåll bredvid sängen, beredd att fortsätta rita så fort han vaknade. Mellan 1923-26 utbildade han sig på Konstakademien, där han inte trivdes något vidare. Han tyckte betydligt bättre om tillvaron i Paris och Rom, där han fortsatte sin utbildning. 1927 gifte han sig med amerikanskan Zita (Ted) Nardi, och deras äktenskap resulterade i döttrarna Katja (f. 1930) och Annika (f. 1935).Ett utmärkande karaktärsdrag för Bo Beskow var hans envishet. Detta framkom inte minst under arbetet med de 37 kyrkfönstren till Skara domkyrka, enligt många hans magnum opus. Då han inte nöjde sig med det antikglas som fanns att tillgå, beslöt han sig för att på egen hand återupptäcka den sedan länge bortglömda konsten att göra glas såsom det gjordes på medeltiden, detta för att få fram den speciella lystern från medeltida kyrkfönster. Experimenterandet med det egentillverkade glaset kostade mycken tid, möda och pengar, men ledde småningom även till att han fick fram ett sådant glas som han önskade. En annan sak som utmärkte hans konstnärskap var mångsidigheten. Beskow var också en skicklig tecknare, illustratör och målare. Under många år var han den store porträttmålaren, och bland hans porträtt kan nämnas de av Tage Erlander och Ernst Wigforss, och tre porträtt av den amerikanske författaren John Steinbeck. Han målade för övrigt inte bara tavlor utan även monumentala väggmålningar, bl.a. två stycken i FN-huset i New York, och den vackra Kaos Kosmos (1938-39), som handlar om kvinnans åldrar och finns att beskåda vid socialhögskolan (tidigare flickskolan) i Stockholm. Han var även författare, och skrev tolv böcker för vuxna såsom vänporträttet Dag Hammarskjöld (1968) och Solmannen (1984), men också ett tiotal bilderböcker för barn. Den första - Sagan om den snälla björnen - redan 1921, och den sista - Jojo och spöket Ferdinand - 1987. För barnboken Figge bygger snäckhus (1967), fick han 1969 en guldplakett vid Biennalen i Bratislava.Efter att under många år ha haft ateljé på Söder i Stockholm, köpte Bo Beskow 1961 Mogata gamla prästgård strax öster om Söderköping, och flyttade dit med hustru och barn. Han var då sedan 1955 omgift med keramikern Greta Berge och de fick tillsammans barnen Maria (f. 1958), Susanna (f. 1961) och Peter (f. 1965). 1964 uppförde han sin ateljé i en nybyggd flygelbyggnad till prästgården, och samma år påbörjade han arbetet med de tre kyrkfönster som småningom kom att ersätta den gamla altarmålningen i S:t Johannes kyrka i Norrköping. Förutom dessa sevärda mästerstycken har han förfärdigat ett antal offentliga verk i länet. Av dessa kan nämnas dopfönstret i Berga kyrka i Linköping och fönstret Komposition i blått och grisaille som pryder trapphuset till 1960-talstillbyggnaden av Norrköpings konstmuseum. Bo Beskow avled den förste april 1989, och ligger begravd på Skällviks kyrkogård. Han finns bland annat representerad på Moderna museet, Nationalmuseum och Skissernas museum i Lund.Lars-Ove Östensson, Norrköping, december 2006Källor:Beskow, Bo, Krokodilens middag (Stockholm, 1969)Beskow, Bo, Mig jagar tigrarna (utställningskatalog från Waldemarsudde, 1996)Wahlberg, Thomas, Bo Beskows glasfönster i S:t Johannes kyrka i Norrköping (konstvetenskaplig C-uppsats, Linköping 2004) 
Beskow, Bo* Viktor (I4843)
 
63 Bodde 1890 Qvarteret Liljan 4:de RotenVänersborg (Älvsborgs län, Västergötland)Ref


Jane Dickson fotografi  
Dickson, Jane* (I3004)
 
64 Bodde först i Hemmestorp

Sedan Gunnarröd, BiIllinge(M) 
Andersson, Nils* (I2327)
 
65 Bodde i Angered Lidbäck, Johan Georg (I2724)
 
66 Bodde i Angrered Dahl, Anna Christina (Nanny) (I2723)
 
67 Bodde i Bålsta vid födseln Grandin, Carl* Michael (I349)
 
68 Bodde i Bålsta vid födseln Grandin, Fredrik Olof (I405)
 
69 Bodde i Bålsta vid födseln Grandin, Hedvig Lovisa (I406)
 
70 Bodde i Bålsta vid födseln Grandin, Adolph* (I407)
 
71 Bodde i Bålsta vid födseln Grandin, Otto Gustaf (I410)
 
72 Bodde i Bålsta vid födseln Grandin, Jacob Ullric (I487)
 
73 Bodde i Bålsta vid födseln Grandinsson, Johan Eric (I1415)
 
74 Bodde i Bålsta vid födseln och dödfallet Grandin, Friedrich* (I344)
 
75 Bodde i Bålsta vid födseln och dödsfallet Grandin, Eva Lotta (I350)
 
76 Bodde i Bålsta vid födseln och dödsfallet Grandin, Isac* (I486)
 
77 Bodde i Bålsta vid födseln och dödsfallet Grandin, Anders Wilhelm (I1418)
 
78 Bodde i Wismar Spiegelberg 47 (Quartier 6) Jochim Hinrich Satow, 08.03.1768, Schiffer, Bürgersohn

Volkszählung 1799, Nr. 541: Kaufmann und Bürgerworthalter Satow mit Frau, 1 männliches, erwachsenes Kind bzw. Hausgenosse über 12 Jahren, 1 Knecht, 1 weibliches, erwachsenes Kind bzw. Hausgenosse über 12 Jahren, 2 Mägde und 1 Kind bzw. Dienstbote unter 12 Jahren

Dessen Witwe und Kinder (Erbe, vermutlich vor 1828, nachgetragen)

Herr Geheimfinanzrat Johann Christian Heinrich Satow (Sohn, kauf, vermutlich vor 1828, nachgetragen); Bürgerbuch: Johann Christian Satow, 17.09.1805, Kaufmann, Bürgersohn 
Satow, Joachim Hinrich (I7518)
 
79 Bodde Kotka Finland Liinkari, Nestor* (I7486)
 
80 Bodde på Dalby gård vid födseln Grandin, Maria* (I1423)
 
81 Bodde på Hjelmarsnäs, Stora Mellösa (husflängd: 1876-80 p 133 och 1881-86 P 133) Bohnstedt Bohmstedt, Knut Eugène (I4363)
 
82 Bodde på Nederbodarna vid dödsfallet Mårtensson, Olof* (I1394)
 
83 Bodde på Nederbodarna vid dödsfallet Matsdotter, Brita* (I1399)
 
84 Bodde på Nederbodarna vid födseln Olofsson, Olof* (I1403)
 
85 Bodde på Nederbodarna vid födseln Olofsson, Anna* (I1404)
 
86 Bodde på Nederbodarna vid födseln Grandin, Olof* (I1424)
 
87 Bodde på Nederbodarna vid födseln Grandin, Birgitta* (I1426)
 
88 Bodde på Riddargatan 16 i Stockholm  Ehrensvärd, Fredrik* (I4326)
 
89 Bodde på Smedby vid födseln

Bodde på Åby vid dödsfallet 
Bodin, Anna Christina (I218)
 
90 Bodde Rissne Sedan Stockholm Dahl, Hanna* Karolina (I2361)
 
91 Bodde vid sin död på Götgatan 26, Repslagaregatan 15 Indebetou, Agnes Beata (I7830)
 
92 Boman, Petter (Pehr) Conrad, f. 6 juni 1804 i Stockholm, d 17 mars 1861 därstädes. Föräldrar: kofferdikaptenen Hans Gustav Boman och Sofia Margareta Heldt. Student i Uppsala 20 juni 1821. E. o. kammarskrivare i tullverkets bokslutskontor 28 okt. 1822; e. o. kontorsskrivare i rikets ständers bank 19 sept. 1823; kammarskrivare i tullverkets kammarkontor 11 apr. 1827; revisor i dess revisionskontor 15 febr. 1832; kontorsskrivare i banken 29 mars s. å.; notarie hos rikets ständers revisorer över bankoverket 1835; tf. kamrerare i tullverkets revisionskontor 21 mars 1837; kammarförvaltare i dess kammarkontor 4 apr. 1840; kamrerare i revisionskontoret 21 mars 1844; erhöll avsked ur bankens tjänst ,6 juni s. å.; kamrerare i generaltullstyrelsens kammarkontor 30 okt. 1845. — ,Var även verksam som musikskriftställare och kompositör. RVO 1848. Gift 1) 31. okt. 1832 med Henrietta Vilhelmina Sofia Glosemeijer, f. 5 dec. 1809, d 6 sept. 1834, dotter till strandinspektoren Ernst Ludolf Nikolaus Glosemeijer i Rostock; 2) med sin svägerska Karolina Charlotta Glosemeijer, f. 20 nov. 1802, d 15 mars 1869. Boman, Pehr Conrad (I8857)
 
93 Bonde Gältesta, Lunda som han köpte 1562 Bengt* (I2706)
 
94 Bonde i byn Sandhem i Börstigs socken, söder om Falköping i Skaraborgs län, död 1681. Gift fyra gånger, (1:0 med Christina Nilsdotter från Börstig, 2:0 med Carolina Persdotter, 3:0 okänt), fjärde gången med Carin Jönsdotter från vilken han begärde att få bli skild 1678 25/10. Han var då 83 år gammal.Byn Sandhem är nu en del av samhället Börstig, som ligger i södra delen av Falköpings kommun.  Bengtsson, Jonas (I2283)
 
95 Bor här 1930Gustaf tar sig namnet Marklund 1890.Anna Lena flyttar till Bjurvattnet.Johannes och Emma Fredrika blir 1891 dräng och piga åt farbrodernJohan Fredriksson.Margareta Kristina flyttar 9/3 1886 till Bjurvattnet som piga.Olof tar över gården innan 1900.Johannes är bonde i Bjurliden 1901.Rosengrens dotterdotter Stina Lisa gifte sig smått rikt med Gustaf Fredriksson Marklund i Bjurliden. Gustaf Marklund gick senare i konkurs .innan hade han dock hunnit skrivaöver hemmanet på två av sina söner allt annat tog kronofogden till-och-med vigselringarna och de smycken hon hade. men en man från Nyholm ropade in ringarna på auktionen och gav henne ringarna tillbaka, Marklund, Gustaf* Fredriksson (I2448)
 
96 At least one living or private individual is linked to this note - Details withheld. Sterky, Karl Magnus* Ludvig (I5757)
 
97 Borgare i Wismar 1703-09-22 som linvävare Satow, Johann Matthias (I8851)
 
98 Borgare i Wismar 1751 22/12 Borgareson Dambeck, Jochim Daniel (I8941)
 
99 Borgare i Wismar 1754-01-10, Bootsman Borgareson Satow, Daniel Jacob (I7634)
 
100 Borgare i Wismar 1762-08-26 Schiffer från Lübeck Drews, Caspar Hinrich (I208)
 

      «Prev 1 2 3 4 5 6 ... Next»