Family/Spouse: Unknown. [Group Sheet] [Family Chart]

Daniel* married Sara* Pehrsdotter on 13 Oct 1717 in Bäckseda (F). Sara* (daughter of Peter* {Bexell} Widmundsson) was born on 18 Aug 1701 in Sandåkra, Bäckseda (F); died on 1 Feb 1765 in Stora Fagraryd, Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

Daniel Bexell f 1731 12/12 på Stora Fagraryd i Bexheda socken, upptog morfaderns namn Bexell; student i Uppsala 1751; filosofie kandidat 1756 19/5; filosofie magister 1758 20/6; prästvigd 1760 till e.o. predikant vid adelsfanan; pastorsadjunkt i S:t Clara och S:t Olofs församlingar i Stockholm 1762; komminister därstädes 1770; kyrkoherde i Villstads, Våthults och Båraryds församlingar af Växiö stift 1774; prost 1783; ledamot af prästeståndet vid riksdagarne 1786 och 1789; v. præses vid prästmötet 1793; kontraktsprost i Västbo kontrakt 1794; död 1798 11/1 i Villstads prästgård och begrafven å Villstads kyrkogård. Har från trycket utgifvit: Disp. de Præjudico sensuum. Ups. 1755. Disp. grad. Meletemata nonnulla circa Regulos Svio-Gothicos in genere. Holmiæ 1758. Kontraktsprosten Bexell var en sträng man af gamla stammen, stor och reslig, grundlärd, af oeftergiftligt ordningsnit, verksam och nitisk i pastoralvården, älsklig i umgänget och gärna åtlydd. Han har efterlämnat ett mycket gott minne. Hans ordstäf var "Godt och väl". Gift 1770 i Stockholm med Magdalena Strömvall, f 1748 1/4 i Odensjö Prästgård i Jönköpings län; begrafven i von Wolffradtska familjegrafven å Grimetons kyrkogård i samma län; dotter af kyrkoherden i Odensjö församling af Växiö stift Sven Gudmund Strömvall och Christina Sofia Norström (som var systerdotterdotter till plantageägaren och mångmillionären Jonas Berndtsson Lambert i Demerary, Södra Amerika (Lambertska arfvet)). (Boken: Släkten Bexell)

Daniel* married Magdalena Strömvall on 29 Jul 1770 in Klara (AB). Magdalena (daughter of Sven* Gudmonsson Strömvall and Christiana Sophia Norström) was born on 1 Apr 1748 in Prästgård, Odensjö (G); died in 1824 in Grimeton (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Magnus* Johansson. Magnus* (son of Johan* Nilsson and Chatarina* Månsdotter) was born on 18 Oct 1745 in Lemnhult (F); died on 20 Jan 1807 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Daniel* married Christina Margareta Hagelberg in 1814. Christina was born on 19 Mar 1780 in Reftele (F); was christened on 21 Mar 1780 in Reftele (F); died on 17 Jan 1852 in Våthult (F); was buried on 30 Jan 1852 in Våthult (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Sara married Sven* Sandahl on 16 May 1796. Sven* was born on 8 Oct 1756 in Jönköpings Kristina (F); died on 24 May 1809 in Bolmsö (G); was buried on 22 Jun 1809 in Bolmsö (G). [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

Bexell, Sven Petter präst, historieforskare. Född d. 26 sept 1775 i Villstad af Vexiö stift, där fadern Daniel Bexell var kyrkoherde. 1793 underofficer vid Jönköpings regemente, utnämndes han 1795 till lifdrabant hos Gustaf IV Adolf. Sedan B. blifvit löjtnant i armén tog han afsked ur krigstjänsten 1800 och begaf sig till Lund för att bereda sig för den prästerliga banan. Prästvigd 1801, utnämdes han s. å. till hofpredikant och kom därigenom i beröring med d. v. öfverhofpredikanten Lehnberg, efter hvilken B. sökte bilda sitt predikosätt. År 1812 tillträdde B. Grimetons och Rolfstorps pastorat i Halland, hvarest han sedan verkade i femtiotvå år, däraf fyrtiosju jämväl som häradsprost i Varbergs kontrakt. Alla lediga stunder använde han till historiska och arkeologiska forskningar, hvars frukter han meddelat i Hallands historia och beskrifning 1817-19; Bidrag till Svenska kyrkans och riksdagarnas historia ur Prästeståndets arkiv 1835, Göteborgs stifts Historia och Herdaminne, Del. 1, 2 1835 (de två sistnämnda arbetena tillsammans med andra författare), Riksdagshistoriska anteckningar 1839, m. m. Han spelade äfvensom fullmäktig för sitt stånds prästerskap en ej obetydlig politisk roll, särskildt under 1840 års märkliga riksdag, då han, enligt Thomanders uttryck, "utgjorde balansen mellan höger och vänster i prästeståndet". B., som var ledamot af åtskilliga vetenskapliga samfund, afled d. 5 maj 1864. Gift med Lovisa von Wolffradt. (Svenskt Biografiskt Lexikon) ------------------ Hallands bekanta hävdatecknare, prosten m. m. Sven Peter Bexell, föddes i Villstad den 26 september 1775. Hans föräldrar voro kontraktsprosten, magister Daniel Bexell och dennes maka, Magdalena Bexell, född Strömvall. Efter att ha blivit student i Lund 1792 blev han volontär vid Jönköpings regemente samma år. Nästföljande år blev han underofficer och 1795 befordrades han till livdrabant hos Gustav IV Adolf. I denna egenskap var han konungen följaktig på resor i Danmark, Finland och Tyskland under fyra års tid. År 1799 blev han löjtnant, och 1800 erhöll han på begäran avsked från krigstjänsten, varefter han for till Lund för att studera till präst. Samma år disputerade han därstädes "de incendio altonaico" och påföljande år blev han prästvigd i Växiö. Biskop Mörner, som även han tidigare varit militär, var den tiden stiftschef i Växiö. Det sägs, att domprosten, doktor Sjögren, som inte tyckte om att prästeståndet rekryterades med militärer, yttrade, när det blev honom bekant, att Bexell skulle prästvigas i Växiö: "Jag begriper inte vad Växiö konsistorium gjort kungl. maj:t emot, efter han beständigt skickar oss dessa förb. knektar på halsen." Det visade sig dock snart att Bexell skulle göra prästeståndet all heder. Vid en resa i Halland blev Bexell bekant i familjen von Wolffradt på Thorstorp, och snart blev han gift med en dotter i huset. Svärfadern råkade vara patronus till Grimetons pastorat, och genom honom fick han 1812 kyrkoherdebefattningen därstädes. På denna plats skulle Bexell stanna återstoden av sitt liv. Han skötte sitt kall som prästman med nit och stor duglighet, och blev 1819 ord. kontraktsprost i Varbergs kontrakt. Men hans verksamhetsbegär fordrade än mer att uträtta, och så blev han arkeolog och hävdatecknare. Han företog vidsträckta resor i länets alla socknar, varunder han gjorde anteckningar om fornminnen, och annat, som intres-serade honom. Dessutom hade han god hjälp av sina ämbetsbröder, som välvilligt stodo till tjänst med upplysningar, var och en om sina socknar. Resultatet av hans lärda mödor blev det bekanta arbetet "Hallands Historia och Beskrivning", som blivit känt och älskat av alla halländingar. Det är klart, att verket nu - efter över hundra år - skall förete vissa brister, emedan vetenskapen på de områden, Bexell rör sig på, har gått framåt med stora steg, särskilt de senaste åren. Men förf. har samlat en myckenhet material, som eljest skulle ha varit oåtkomligt för forskningen av i dag, och detta gör Hallands Historia och beskrivning till ett för hembygdsforskningen ovärderligt arbete, som dessutom har den förtjänsten att vara i bästa mening populärt tack vare den livliga och medryckande stilen, och tack vare den kärlek till ämnet, som genomandas hans verk. Bexell är framför allt den store hembygdsvännen, som tänker stort om sin egen bygd och som vårdar dess minnen med kärlek och vördnad. Han låter iståndsätta förfallna fornminnen, han går i författning om att få dessa minnen fridlysta, och han reser genom sin historia och beskrivning över hembygden ett storartat monument åt den och dess folk - och åt sig själv på samma gång. Bexell utövade emellertid en omfattande författarverksamhet, som ingalunda inskränkte sig till hembygdslitteraturen. För att ge en föreställning om hans vittomfattande intressen må här uppräknas de skrifter han utgivit: Diss. de incendio Altonaico. Lund 1800. Försök till besvarande av dessa frågor: Hava religionen och dygden behov av vältaligheten, eller hava de någonsin haft det? Göteborg 1812. Theser för pastolalexamen. Wexiö 1808 Hallands Historia och Beskrivning 1-3. Göteborg 1817 - 1819. Predikan hållen i Götheborgs Domkyrkaförste prestmötesdagen d. 14 juni 1831. Göteborg 1831. Comparativ tableau över dödlighetens till- och avtagande i Stockholms serskildte districter och sjukhus under cholerafarsoten, år 1834 i augusti, september och oktober månader. Stockholm 1834. Götheborgs Stifts historia och herdaminne 1 - 7, Göteborg 1835. (Tillsammans med brodern, prosten i Harplinge teol. d:r J. G. Bexell). Bidrag till svenska kyrkans och riksdagarnes historia Ur presteståndets arkiv. (H.1-3), Stockholm 1835. (Tillsammans med prostarna A. Ahlquist och A. Lignell.) Riksdagshistoriska anteckningar. Riksdagarne 1755 -1778. Kristianstad 1839. Dessutom åtskilliga avhandlingar i periodiska skrifter, bl. a. Theologisk Quartalsskrift. Han efterlämnade otryckta åtskilliga handskrifter. Däribland må nämnas "Anteckningar till Sveriges herdaminne, omfattande Linköpings, Skara, Västerås, Karlstads och Lunds stift" Detta manuskript förvaras i Lunds universitetsbibliotek. Hans skriftställarverksamhet medförde flera utmärkelser, som äro allt för många att här uppräknas. Vi inskränka oss till att nämna, att han fick professors namn, heder och värdighet år 1822, blev ledamot av kungl. vetenskaps-och vitterhetssamhället i Göteborg, av kungl. lantbruksakademien, av archeologiska akademien i Rom, av samfundet pro fide et christianismo, av kungl. vitterhets, historie- och antikvitetsakademien, m. m. 1830 blev han teologie doktor, och vidare representerade han prästeståndet vid flera riksdagar. Det sagda må vara nog för att ge en föreställning om vad Bexell uträttade liksom om det stora anseende han åtnjöt. Kontraktsprosten S.P. Bexell avled den 5 maj 1864 i Grimmetons prästgård och ligger begraven på Grimetons kyrkogård. A-t A ----------------------------------------------- GLIMTEN ger här ett utdrag ur rubricerade verk vars original utkom redan 1817-1819 och som nytrycktes av tidningen Halland 1923-1925 på ett ovanligt sätt. Nytrycket medföljde tidningen arkvis som bilaga varje vecka under flera år. Av den numrerade serien på 500 böcker finns nummer 327 på Göteborgs Stadsbibliotek. Förord till den nya upplagan (i bokform 1931). Få av Sveriges landskap kunna ifråga om äldre historisk och topografisk litteratur uppvisa något som kan jämföras med Hallands historia och beskrivning av den lärde prosten S. P. Bexell. Vi hallänningar ha alla skäl att känna oss stolta över detta verk, som vittnar om en grundlig lärdom, en synnerligen omfattande beläsenhet och en rent enastående detaljkännedom om vårt landskap. Men det utkom för något över hundra (1992=174) år sedan (åren 1817-1819) och har länge varit fullständigt utgånget ur bokhandeln. De få ex-emplar, som möjligen kunnat uppdrivas i antikvariat och på bokauktioner, ha betingat priser, som gjort det omöjligt för andra än bokälskare med mycket god ekonomi att förvärva något av dem. Det har därför länge varit ett önskemål för betydande lager inom den stora allmänheten i Halland liksom för många vetenskapsmän och vänner av halländsk bygdeforskning, att Bexells Hallands historia och beskrivning måtte utkomma i en ny upplaga till pris, som vore överkomligt även för den mindre bemedlade. Undertecknad hade tillsammans med redaktör Albert Andersson i Varberg övervägt åtskilliga sätt att förverkliga detta önskemål. Men den ekonomiska risken var avsevärd, och planen ej lätt att realisera. Vi vände oss då till redaktören för tidningen Halland, Bengt Hägge, känd såsom varmt intresserad för halländsk bygd och halländsk kultur. Han förklarade sig villig att utgiva arbetet på så sätt, att detta skulle arkvis medfölja tidningen Halland såsom gratisbilaga, varjämte sedan en mindre upplaga skulle bliva tillgänglig i bokhandeln. En tid av tre år beräknades åtgå för utgivningen. Denna har fortgått från början av år 1923, och nu vid 1925 års slut föreligger verket avslutat. Det beslöts att avtrycka den Bexellska texten i oförändrat skick, dock med den skillnad att stavning och interpunktion modärniserades, och originalupplagans svårlästa frakturstil utbyttes mot antiqua. Rent vetenskapligt sett skulle ju en facsimilupplaga avgjort varit att föredraga, men denna av redaktionen för tidningen Halland ombesörjda upplaga ville i första hand vända sig till bredare lager av landskapets befolkning. Från den ovan nämnda regeln om stavningens modärnisering har avvikelse skett såtillvida att alla Halländska ortnamn fått behålla Bexells stavning fullständigt oförändrad, då det möjligen kan vara av intresse ur språklig synpunkt att ha tillgång till namnformerna sådana de förelågo vid 1800-talets början. I den topografiska avdelningen har ordningen mellan häraderna ändrats. Bexell gjorde början med det härad, där han själv var bosatt, nämligen Himle, fortskred sedan söderut och tog allra sist de två nordligaste häraderna. Det har nu synts lämpligare att häraderna ordnades efter deras läge, varvid början gjorts längst i söder med Höks härad. I vissa hänseenden är naturligtvis den Bexellska framställningen behäftad med felaktigheter och mindre riktiga uppgifter. Där så ansetts av nöden har "under strecket" lämnats beriktigande notiser i kortast möjliga form. Detta har dock självfallet ej skett, där texten avser att skildra förhållandena sådana de voro på Bexells tid, och där den bristande överensstämmelsen med nutida förhållanden sålunda beror på utvecklingen under det gångna århundradet. Särskilt är det de av Bexell här och var lämnade ortnamnsförklaringarna, som ansetts behöva en granskning. Dessa tolkningar äro nämligen i de flesta fall missvisande antingen de av Bexell hämtats direkt från folket eller äro resultat av 1600- och 1700-talets lärda funderingar över dithörande problem. Men just därför, att de upptagits av Bexell, gälla de ännu i dag inom vida kretsar sasom vetenskapens sista ord rörande dessa namnfrågor, och man får höra dem anföras såsom fullt vederhäftiga. Vad beträffar den historiska avdelningen, så är det uppenbart, att ett försök att bringa de avsnitt, som behandla de äldre tidsskedena, i överensstämmelse med vår tids forskning skulle resulterat i en omarbetning, till omfång helt visst ej understigande den föreliggande textens. Det har därför ansetts riktigast att låta Bexells framställning stå orörd. Slutligen må anföras, att det genom utmärkt tillmötesgående blivit möjligt att såsom supplement meddela åtskilligt ur de inom Bexellska familjen ännu förvarade samlingar och anteckningar, om av prosten Bexell hopbragts dels för arbetets första upplaga, fastän där ej utnyttjade, och dels för en av författaren påtänkt andra upplaga. Dessa hittills ej publicerade bidrag hava redigerats av en sonsons son till den framstående, lärde prosten, jur. kand. Rolf G. Bexell. Joh. Kalén. (Glimten)

Sven married Sara Lovisa* von Wolffradt in 1805. Sara was born on 23 Dec 1782 in Grimeton (N); died on 21 Jan 1870 in Prästgården, Grimeton (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Justus married Eleonora Christina von Segebaden in 1828. Eleonora was born on 20 Mar 1791 in Kungsäter (N); died on 16 Jun 1879 in Harplinge (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

Föregångsman inom den svenska nykterhetsrörelsen

Family/Spouse: Anna Cecilia Sager. Anna was born on 28 Aug 1798 in Öreryd (F); died on 14 Apr 1876 in Rydaholm (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Johan* Samuelsson. Johan* (son of Samuel* Gudmundsson and Annika* Johannisdotter) was born on 3 Apr 1777 in Bäckseda (F); was christened on 6 Apr 1777 in Bäckseda (F); died on 31 Jan 1850 in Bäckseda (F); was buried on 10 Feb 1850 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

21.Josef Bernhard Fridolf Fingal Bexell 1868-97. Född i Hvalinge i Halland den 17 april 1815, son till sederm. komm. i Våthult Daniel Bexell och Christina Margareta Hagelberg. Stud. i Lund 1836 och i Uppsala 1839, dimiss.-ex.1840, prv. 5/7 s. å., komm. i Vrå 1852. tilltr. 1854, och i Månsarp 1855, tilltr. 1858, pastoralex. 1865, predikant vid prästmötet 1867, kh.här 1868. tilltr. 1869, LVO 1888. Död den 22 mars 1897.B. var en man i detta ords rätta betydelse. Fast och orubblig, trogen vår lutherska bekännelse ägde han i sin karaktärsläggning ett stycke härskarenatur, som kunde skönjas i de stränga anletsdragen, över vilka likväl ofta en evangelisk blidhet bredde sig. Med allvar och kraft grep han in och kämpade ärligt för sanning och rätt. Den goda intellektuella utrustningen och den fasta viljekraften, helgad och sovrad i korsets skola under andens tuktan, gjorde honom bekväm till att bära banéret högt i den stridande kyrkans leder.Redan under ungdomsåren hade han undfått mäktiga andliga intryck, som -sedan han inträtt i ämbetet- kommo till fullt genombrott i en sann omvändelse. Härmed vari den viktigaste förutsättningen given att vara en rätt ledare på sanning ens väg. Såsom bevis på ej mindre den uppriktiga angelägenheten än den sanna ödmjukheten hos B. må anföras, att, då det på denna tid rådde brist på andligt ljus både hos lärare och åhörare, han icke försmådde att begagna sig av en i övrigt ringa lekmans andliga erfarenhet. Det var den på sin tid och vida i sin ort bekante Arvid i Sunnerbo av Gnosjö församling, hos vilken han rådförde sig och till vilken han även på äldre dagar kände sig stå i en djup tacksamhetsskuld. En annan andlig ungdomsledare var den trosslarkc och varmhjärtade missionären Cornelius Rahmn, som slutade som kh. i Kalvs pastorat i Älvsborgs län, ej långt från B:s hembygd Våthult. Från denne anderike man erhöll han jämväl hälsosamma inflytelser och ägnade honom därför också den varmaste vördnad och tillgivenhet.Den av levande tro burna hänförelsen, av vilken ämbetsgärningen präglades meddelade sig jämväl till den menighet, där B. verkade, och visade att hans arbete icke blev utan frukt, över allt sådde han med fulla händer den goda säden och för många blev han ett välsignat redskap till omvändelse såsom en andlig rådgivare och lärofader, och de innerliga kärleksband, som knöts på trons grund, visade sig hålla för livet ännu på gamla dagar hade han den fröjden att se minnnesgoda åhörareskaror från Odensjö vallfårda till Långaryds prästgård för att hära den oförgätlige läraren. Från Månsarp saknade han ej bittra erfarenheter av både yttre och inre beskaffenhet. Med djup smärta måst han bevittna, huru åhörarna omkring hans predikstol glesnade och huru ha sanningsförkunnse om bättring tro och helgelse ratades och smädades. Till denna yttre nöd kom även en inre av varjehanda prövningar anfäktningar och lidanden, ägnad att göra honom utkorad i bedrövelsens ugn och låta honom förnimma, huru Guds kraft är mäktig i de svaga. Under brottningen med Gud i bön och tårar inom den ensliga, tillsiutna bönekammaren rev han himmelriket till sig och undfick också så många lika underbara som dyrbara vittnesbörd på att Herren hör bön. Ty det var för honom en utmärkande egendomlighet att vara en ivrig bedjare, som dagligen och på därtill särskilt anslagna stunder drog sig tillbaka för att samtala med sin Gud, och det var också med genomlevad erfarenhet han vid prästmötet i Växjö 1867 predikade över den honom förelagda texten: "Elden på altaret skall brinna och aldrig utsläckas", ty dessa ord skildra hans eget andeliv. Och när han, därtill föranledd av välförstådd omsorg om sina barns uppfostran, såg sig om efter ett mera givande kall än det måttliga han i Månsarp innehade och efter erhållet förslag till Långaryds pastorat inledde sin provpredikan med de orden: "Se Herrens hand är ej för kort, att han ej hjälpa kan", erhöll han i det vid valet överväldigande röstetalet och den därefter skedda utnämningen en kraftig förvissning, att han ej förgäves anlitat den hjäl pande handen. Här på den nya, honom anvisade platsen skulle han nu för sina återstående dagar slå sig till ro, om man så kan kalla ett 28-årigt, oavlåtligt arbete med de mångahanda göromål, som föreligga en pastor ibland en talrik menighet.Hans företrädare hade lämnat efter sig många till de yttre församlingsförhållandena hörande angelägenheter, vilka behövde ordnas. Så funnos t. ex. inga skolhus, kyrkogården var otillräcklig, den gamla prästgården i alla avseenden förfallen. Med kraft grep han sig an först med själasörjarens kall, som för honom alltid var huvudsaken, och sedan med de till för samlingsekonomien hörande frågorna, som också av honom bringades till en tillfredsställande lösning. Få präster torde i enskild själavård blivit så mycket anlitade som B., och stort, ja nästan obegränsat var det förtroende han åtnjöt av sina biktbarn. Han förtjänade det också. Med skarpt psykologiskt och klart omdöme ställde han den andliga diagnosen, och med det rätt delade sanningens ord och - själv prövad och luttrad i mycken nöd - med sin rika erfarenhet av huru Gud förmår göra över allt, vad vi bedja eller tänka, kunde han därför som Paulus "hugsvala de bedrövade." Vid Herren och ej vid sin person eller något särskilt parti ville han binda själarna.Allt partiväsende misshagade honom, och såsom han själv ville hålla sig hårt vid ödmjukheten, förmanade han alla andra därtill och hyste en avgjord motvilja för människor, hos vilka han förmärkte, att högmodets ande vunnit insteg.Var B. såsom själasörjare en ovanligt utrustad man, var han jämväl en mycket god predikant. Hans predlikningar och andliga föredrago voro genomträngda av den äkta gammal lutherska andan, sådan den framträdde hos t. ex. Arndt och Nohrborg, vilkas skrifter han själv näst bibeln mest brukade till sin egen uppbyggelse. Den säregna andekraft, som kännetecknade hans predikningar, vittnade om, att de utarbetats på knä, och utan att på ett osunt sätt ockra på sina åhörares känslor, ägde han en underbar förmåga att beveka människornas hjärtan och låta deras innersta strängar vibrera. Detta senare gäller särskilt hans kasualtal, vilka genom sin mått fullhet, omväxling och hjärtegripande verkan voro i hög grad uppbyggliga.B:s enskilda liv präglades av sträng fromhet i behaglig förening med äkta luthersk frisinthet och vidhjärtenhet i fråga om uppfattningar och bruket av världen och de ting, som i världen äro. Det understundom nog tunga sinnet kunde i vänkretsen skina upp i fröjd och gamman, i synner het när han hade ungdom omkring sig och förnöj des med mu sik och sång, som han mycket älskade och gärna i sitt hem id kade. Den eldiga naturen och den starka viljan kunde väl någon gång förivras, men dämpades snart av saktmodets an de, som bjöd honom att hellre tiga, lida och bedja än sätta kött till sin arm. Och i den reslige mannens personlighet låg något, som på en gång ingav respekt och fängslade, och de mörka, skarpa och livliga ögonen kunde än skjuta åskviggar, än stråla av intagande mildhet.(Mtn 1902). - Om B. se vidare Bernh. Bexell: Minnesord över Josef Bexell vid hans jordfästning i Långaryds kyrka den 31 mars 1897, Växjö s. å., samt Josef och Maria Bexells hem (Från Smålands och ölands gamla prästhem, Lund 1925); Esaias Bexell: Kyrkoherden Josef Bexell i Långaryd (Hemb.-kal. 1913), Ur Josef Bexells brev i andliga ämnen (Hemb.-kal. 1924) och Minnen från forna tiders kyrkoliv inom Västbo kontrakt, Växjö 1924; David Bexell: Några minnen och erfarenheter (Hemb.-kal. 1923); Ester Lundh, f. Bexell: Kyrkoherde Josef Bexell, hans släkt och hem, Sthlm 1926. B :s ställning till väckelserörelsen kommenteras av Emilie Petersen i E. M. Tretow: Ur den svarta lådan, II, s. 176, 181, av D. Nordin i brev till Tegnér 2/1 1845 (LUB) och av A. G. Ahlstrand i brev till sonen 9/4 1842 (KB)Gift1854 med Maria Catharina Hansdotter, f. 21/11 1828, död 24/3 1917, dotter till hemmansägaren Hans Nilsson och Brita Svensdotter i Åkers församling.Barn:- Carl Josef Gabriel Esaias, f 27/9 1855, kh. i Reftele.- Justus Bernhard Daniel Cornelius f. 24/10 1857, komm. i Ö.Torsås.- Ester Susanna Christina, f. 14/5 1859, gift med kh. Korsberga. J. A. Lundh.- Marcus Fingal Natanael, f. 12/8 1860, kh. i Agunnaryd- David Enoch Fridolf Samuel, f. 24/8 1861, biskop i svenska tamulkyrkan i Indien.Tryckta skrifter:- Teser för pastoralexamen. Växjö 1865.- Predi kan på tredje prästmötesdagen 1867. (PH s. å.).- Likpredikan över prosten Carl Emanuel Bexell i Rydaholm. Halmstad 1874.- Likpredi- kan över prosten Peter Erland Oseen i Villstad. Lund 1884.- Likpredikan över fru Mathilda Mårtensson, f. Kjellrnan. Halmstad 1877.- Jag tror, därför talar jag. Strödda predikningar och tal. Utgivna efter hans död. Upsala .1899.

Josef* married Maria Catharina Hansdotter in 1854. Maria was born on 21 Nov 1828 in Åker (F); died on 24 Mar 1917 in Långaryd (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Martin* Asproth. [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Jonas Mathias Lagerstedt. Jonas was born on 17 Dec 1802 in Brotorpet, Villstad (F); was christened on 19 Dec 1802 in Brotorpet, Villstad (F); died on 24 Jan 1884 in Villstad (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Hedvig married Jöran Jacob Thomaeus in 1830. Jöran was born in 1786; died in 1845. [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

Länk till Bexells talande stenar

Mannens andra förnamn stavas i födelsenotisen som ovan. Överallt annorstädes kallas han Carl Alfred. Han dog efter en olyckshändelse med en skenande häst.

Carl married Johanna Elisabeth (Hanna*) Åkerholm on 5 Aug 1843. Johanna (daughter of Johan Petter Åkerholm (Olsson) and Ulrika Eleonora Elisabeth Lilja) was born on 12 Jun 1816 in Stockholms domkyrkoförsamling (AB); died on 28 Apr 1860 in Rolfstorp (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Carl married Clara Augusta* Schmidt on 18 Jul 1863 in Maria Magdalena (AB). Clara (daughter of Jacob August* Schmidt and Clara* Elisabeth Jacobina Hummer) was born on 11 Apr 1838 in Maria Magdalena (AB); was christened on 22 Apr 1838 in Maria Magdalena (AB); died on 11 Jun 1902 in Adolf Fredrik (AB). [Group Sheet] [Family Chart]

Rolf married Hilda Maria Josefina Colliander in 1854. Hilda was born in 1832 in Göteborg; died in 1911. [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

Skapade de "talande stenarna". 550 stenar med inhuggna citat från samtiden



http://sv.wikipedia.org/wiki/Bexells_talande_stenar

Ernst married Cecilia Gunilla Wennström on 26 Jan 1865. Cecilia was born on 11 Dec 1843 in Våxtorp (N); died on 23 Sep 1929 in Varberg (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Anna-Lisa* married Anders* Danielsson in 1821 in Bäckseda (F). Anders* was born on 28 Nov 1795 in Bäckseda (F); was christened on 30 Nov 1795 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Eva* Zackrisdotter. Eva* was born on 18 Nov 1793 in Bäckseda (F); was christened on 6 Dec 1793 in Bäckseda (F); died on 20 Apr 1875 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Carl married Helga Clara Charlotta Moberg in 1883. Helga was born on 15 Apr 1861 in Tannåker (G); died on 9 Dec 1907 in Reftele (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Carl married Anna Sofia Craelius on 16 Sep 1909. Anna was born on 17 Apr 1854 in Kalmar domkyrkoförs (H); died on 29 Nov 1930 in Reftele (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Agda Margareta Cervin. Agda was born on 21 Dec 1859 in Östra Torsås (G); died on 4 Feb 1942 in Korsberga (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Johannes Andersson Lund. Johannes was born on 9 Nov 1856 in Bredaryd (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Marcus* married Thyra Elrica Charlotta Rydberg in 1891. Thyra was born on 10 Jan 1868 in Nöbbele (G); died on 17 Aug 1915 in Agunnaryd (G). [Group Sheet] [Family Chart]

Marcus* married Hanna Elisabeth Rydberg in 1916. Hanna was born on 9 Jun 1876; died on 3 Apr 1938 in Agunnaryd (G). [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

http://runeberg.org/bioprast/1934/0647.html

född i Barnarp av Växjö stift 1861 24/8. Föräldrar: Josef Bernhard Fridolf Fingal Bexell, kyrkoherde, och Maria Katarina Hansdotter. Efter studier i Halmstad stud. i Lund ht, 80, efter filosofiska studier i Lund elev vid evang.-lutherska missionssem. i Leipzig 1884—1887, enligt tillåtelse 1887 13/5 pv. i Växjö för tjänstgöring på missionsfältet 1887 25/5, svenska kyrkans missionär i Sydindien 1887 11/3, missionär i Madura 1887, i Dindigul 1890, i Coimbatore 1893, i Pudukotah 1900, i Madura 1910, i Pudukotah 1916, i Coimbatore 1923, biskop i evang.-lutherska tamulkyrkan 1927 14/1—1934 14/1. LNO 32. Gift 94 3/10 med Huth Monica Secunda Ulff, f. i Stora Skedvi 75 1/s, dotter till Herman Wilhelm Ulff, prost, och Wilhelmine Eredrike Louise von Pieverling.

David married Ruth* Monica Secuna Ulff on 3 Oct 1894. Ruth* was born on 1 Aug 1875 in Stora Skedvi (W). [Group Sheet] [Family Chart]

Daniel* married Maria* Hansdotter on 2 Nov 1861 in Villstad (F). Maria* was born on 5 Sep 1837 in Ås (F); died on 21 Dec 1922 in Villstad (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Notes:

konfirmation i Stockholm 27/9 1871

Petrus married Aina Helmi Alftan in 1891. Aina was born in 1864 in Finland; died in 1929. [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Johannes* Jönsson Grähs. Johannes* was born on 18 Dec 1851 in Allerum (M); died on 25 Oct 1915 in Uppsala domkyrkoförs (C). [Group Sheet] [Family Chart]

Anna married Oscar* Wilhelm Hedenlund on 20 Jun 1892 in Adolf Fredrik (AB). Oscar* was born on 5 Apr 1854 in Hillared (P); died on 16 Apr 1934 in Myckleby (O). [Group Sheet] [Family Chart]

Carl married Hilda Elin Sofia Svedin on 23 Mar 1905 in Gislaved (F). Hilda was born on 30 Oct 1882 in Gislaved (F); died on 28 Feb 1966 in Uppsala domkyrkoförs (C). [Group Sheet] [Family Chart]

Rolf married Gerda* Emerentia Lundin on 28 Jun 1897. Gerda* was born on 11 May 1875 in Stockholm; died on 24 Jun 1966 in Oscar (AB). [Group Sheet] [Family Chart]

Ebba* married Nils Georg Alexander Strömbom on 19 Sep 1897. Nils was born on 3 Jan 1873 in Herrljunga (P); died on 19 Feb 1900 in Varberg (N). [Group Sheet] [Family Chart]

Ebba* married Albin Richard Sandberg on 5 Nov 1904. Albin was born in 1870; died on 5 Jul 1923. [Group Sheet] [Family Chart]

Arnold married Märtha* Isabella Amalia Eklind on 12 Oct 1921. Märtha* was born on 24 Mar 1889 in Varnhem (R); died on 19 Jan 1966 in Brämaregården (O). [Group Sheet] [Family Chart]

Alice* married Karl Axel Edvard Schmiterlöw in 1903. Karl was born on 17 Mar 1869 in Östad (P); died on 18 Sep 1929 in Matteus (AB). [Group Sheet] [Family Chart]

Zenia married Albin Alexis Möllerström on 11 Dec 1916. Albin was born on 21 Nov 1881; died on 3 Sep 1937 in Ystad (M). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Jonas Fredrik Karlsson. [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Gustaf* Fredrik Frans Pettersson. Gustaf* was born on 15 Jan 1832 in Myresjö (F); died on 25 Jan 1903 in Myresjö (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Eva* Katarina Johannesdotter. Eva* (daughter of Johannes* Jonasson and Anna* Danielsdotter) was born on 30 Aug 1837 in Vetlanda (F); died on 30 Mar 1904 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Christina Karolina Petersdotter. Christina (daughter of Peter Börjesson and Johanna Maria Johansdotter) was born on 19 Mar 1834 in Ökna (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Anna Gustafva Petersdotter. Anna was born on 7 Sep 1838 in Ökna (F); died in 1920 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]

Family/Spouse: Christina Katarina Johannesdotter. Christina was born on 1 Jul 1840 in Bäckseda (F). [Group Sheet] [Family Chart]